Det är bara en fas, det är bara en fas...

Idag har jag mumlat "Det är bara en fas, det är bara en fas" som ett mantra hela dagen.... Dagen började med kaos redan imorse och fortsatte med kaos i eftermiddag!

Idag har alltså varit en dag full av gnäll och irritation- sånna dagar har ju alla och vi kan inte styra hur barnen ska reagera inför olika situationer men det vi kan styra är hur vi själva ska reagera...
Forskningen visar ett entydigt svar att en vardag med mycket ilska och irritation från föräldrarna påverkar ett barn negativt, detta gäller även sk. dold-irritation (ni vet när man som föräldrar bråkar, inte inför barnen men enligt forskningen så påverkar även dålig stämning barn negativt och kan leda till att de blir oroliga, stressade, mår dåligt och får trassliga relationer senare i livet).

För mycket irritation och bråk i vardagen ger lätt barn skuldkänslor och känslan det-är-något-fel-på-mig... och det vill man ju inte!
Därmed inte sagt att all ilska och irritation är negativt- konstruktiv kritik och konstruktiva bråk kan istället leda fram till ngt bra!

Att använda ilska som ett straff för barnen är inte bra, oftast finns det ju en anledning till att vi blir arga- andas och red ut begreppet för barnet istället för att barnet enbart uppfattar att "Mamma är arg"....förklara varför istället och vänd det gärna till att din uttryckta irritation blir som en omsorg för barnet!
Tex om barnet kommer hem för sent- uttryck din ilska då som att det beror på att du blir orolig att ngt hänt barnet eller om ditt barn inte vill klä sig på dagis- uttryck ilskan som att du är orolig för att barnet ska bli kallt och sjukt....detta går ju även att göra i efterhand men det bästa är ju ifall man kan andas och lugnt göra det direkt i samband med att irritationen uppstår!

Försök alltså att stanna upp, andas och hitta källan till din irritation och utgå därifrån!

Sedan försöker jag att fundera över vad barnens irritation kan bero på- idag vet jag att det är ett resultat av våra rubbade mat- och sovtider under julledigheten och det är inte alls deras fel, barnen trivs ju bäst med sina Skalmanrutiner!

Nej, nu ska jag natts barnen och släppa den här kaosdagen, invänta att mannen kommer hem med utlovad god mat och medan han kockar ihop dagen middag ska jag köra ett Yogapass- och det längtar jag verkligen efter!